Thursday, January 30, 2014

Brunshultsprojektet II - Nästan Äkta Mandelkransar

Först ut i Brunshultsprojektet är Äkta Mandelkransar (för ursprungsrecept se bild).

HT d.ä. använder i det här receptet det gamla måttet skålpund. Ett skålpund motsvarar 425 gram och för att göra det enkelt för mig utgick jag från mandel i 200 grams påsar. I originalreceptet vill hon att vi använder 212,5 gram sötmandel och 212,5 gram bittermandel. Väl medveten om vissa barns tendens att svulla kakor när de är obevakade och ganska okunnig om hur bakad cyanid fungerar tog jag det enhälliga (det fanns bara jag i fysisk form i köket) beslutet att ersätta bittermandeln med söt dito och bara addera en handfull bittermandlar för den goda smakens skull. Om detta på något sätt retar upp min sedan länge avlidna namne må det vara hänt. Det är i alla fall få förunnat att få den här typen av uppmärksamhet så långt efter sin bortgång så jag tror inte att hon allvarligt misstycker.

Mandeln maldes i kvarn, från samma tid som HTs d.ä. receptsamling, hämtad från min ömma moders gömmor. När jag skulle skruva fast den i bordet (hämtat från mammas loft) upptäckte jag att det redan fanns märken efter en kvarn på samma ställe som jag ville sätta min. Märkligt nog gick inte kvarnen att dra fast eftersom gängorna var utslitna precis lagom till att det borde ha tagit emot under bordsskivan. Kan det föreligga ett samband? Jag blev tvungen att lägga en skärbräda emellan för att kvarnen skulle sitta still. Snabbt och enkelt rörde jag sedan ihop socker, malen mandel och ägg till en tjock smet. Eftersom det skulle bli kransar bestämde jag mig för att spritsa ut massan. Jag hade stått i valet och kvalet mellan en bra sprits i rejält plastat tyg och en billigare med engångspåsar. Av princip väljer jag bort engångsmaterial och det blev den dyrare varianten. Det var tur det. Den kompakta massan var tung att spritsa men anordningen höll. Närmare 80 halvmåneformade småkakor med fantastisk mandelsmak och kanske en aning för hög sötma blev resultatet. Modernt recept enligt nedan:

400 g socker
400 g sötmandel
8-10 bittermandlar
1 helt ägg
2 äggvitor

Gräddas i mitten av ugnen på 150°C i c:a 12-15 min.

/Hanna (och Hanna)

Brunshultsprojektet – en bakgrundhistoria.

 

På vinden till en liten gård i norra Skåne hittade jag i somras ett hopvikt papper. Det låg instucket i en bok med hushållstips från 1906. Det vikta, randade arket innehåller elva handskrivna recept varav åtta småkakor, en tårta, en mjuk pepparkaka samt ingefärspäron. I stort sett ett klassiskt kaffebord så som det skapades under det sena 1800-talet. Det som rörde mig mest var kanske inte recepten i sig, även om just dessa representerar ett kulturarv. Istället var det signaturen på slutet som gjorde min dag.
Brunshult den 5 jan.
H.T.
Det är mina initialer och 5/1 är Hannadagen sedan man gjorde om namnsdagslängden 1901. Handstilen är gammal och stavningen likaså. Vikt och volymmått är inte enhetliga, ibland skålpund och ibland hekto.

Om vi godtar att detta är en Hannas namnsdagsbjudning har den alltså inte tillkommit före det förra sekelskiftet, men kanske inte heller så långt efter. Vem var H. T.? Vilket år bjöd hon på kakor? Och varför skrev hon ner recepten på ett brevpapper? Jag vet inte. Kanske får jag aldrig reda på det men det roar mig att rota lite, så svaren kanske dyker upp så småningom.

Hur som haver tänkte jag förkovra mig i gamla mått och vikter och samtidigt bli lite bättre på att förstå bakning som annars inte är min starka sida. Idén var att ställa till namnsdagsfika med recepten som grund. Så blev det nu inte eftersom en flytt till Gotland kom emellan men nu är det dags. Projekt Brunshult är igång och de första kakorna står i ugnen. Följ min resa till kakbufféns barndom här på bloggen.

/Hanna