Hur har sommaren varit?

Jo tack, FANTASTISK! För första gången på väldigt länge har jag haft en lång sammanhängande semester. Detta har medfört att jag har kuskat runt både hit och dit. Jag har lagat midsommarmat med de första sommarkantarellerna, grillat det mesta som kommit i min väg samt avnjutit både traditionella och nyskapande kräftskivor. Jag har också fått frågan, -Vad vill ni äta, danskt eller cajun? -Hehehe, kan man få dansk cajun? Så föddes barbecuegrillad fläskestej á la cajun. Köttsaften droppade självklart mellan grillgallren ned i en liten kantin med morötter, kryddstark korv, fänkål, chili och lite vatten. Flodkräftorna fick sig sedan ett bad i den rökiga mustiga buljongen som mina smaklökar sent kommer att glömma.

Snart kommer ett liknande recept på varma, heta buljongkokta kräftor (kolla in bloggen på fredag). Problemet med kräftskivor, enligt mig, är att det blir för lite äta och för mycket dricka!

Allt för ofta förvandlas kräfthatten till en för tidig nattmössa och dagen efter vaknar du med sju sorters dunkande huvudvärk. Det motverkas enklast med maffiga tillbehör som hemkörd majonnäs, eller feta förrätter alternativt mättande vickning. Min vän, med rötter i New Orleans ställde helt sonika fram sötheta revben bredvid cajunkräftorna. Revben och fleskestej vid sidan av varma kräftor kanske blir för magstark för svenska kräftpuritaner? Ja, även jag blir tok-konservativ när de kommer till de svenska färska havs- eller flodkräftorna. Inte ens den mildaste chilin får komma i närheten. Det är bara stora dillkronor, porter, salt och lite honung som gäller. Men trots allt rekommenderar jag att du serverar en gräddig kantarellsoppa till förrätt eller en anjovisstinn Jansons frestelse strax efter du har sugit musten ur den sista kräftklon. Allt för att inte förvandlas till pumpa innan tolvslaget!

Nedan har ni ett härligt höstnummer som gör det lättare att ta avsked av årets fantastiska sommarupplaga. För er som vägrar ge upp sommaren redan - servera soppan som förrätt till kräftskivan.

Kantarell- och jordärtskockssoppa 4 – 6 personer 45 min

6 st jordärtskockor ca 400g

4-5 finhackade schalottenlökar ca 1 ½ dl

25 g smör

1 liten pressad vitlöksklyfta

3 dl vatten

1 dl vin

2 + 1 dl grädde

1 dl mjölk

1 äggula

300 g kantareller

150 g strimlat bacon

10 cm lång bit av purjolök, ca 2 dl

25 g smör

ca 4 tsk tryffelolja (kan uteslutas om så vill)

salt och peppar efter smak

Skölj, skala och tärna jordärtskockorna. Lägg tärningarna i citronvatten så att de inte blir missfärgade och ställ åt sidan. Finhacka schalottenlökarna. Smält smöret i en kastrull. Häll i schalottenlöken och pressa i vitlöken när smöret slutat att fräsa. Häll av vattnet från jordärtskockorna och häll dem i kastrullen. Häll över vattnet, salta och peppra efter smak och låt koka i 25-30 minuter eller tills de har blivit mjuka. Förbered under tiden kantarellerna. Borsta och rensa dem och skär bort smutsiga ändar. Dela kantarellerna så att de blir i ungefär samma storlek. Strimla bacon och slanta/strimla purjolöken. Fräs kantarellerna i en stekpanna på hög värme. Låt de svettas i 3-4 minuter. Klicka därefter i smöret och låt det smälta. Lägg i bacon. När Baconstrimlorna har fått färg häller du i purjolöken. Salta och peppra efter smak. Ställ åt sidan.

Häll i vinet, 2 dl av grädden och mjölken i jordärtskockssoppan och låt allt sammans sjuda ihop 2-3 minuter. Mixa sedan soppan slät. Blanda äggulan med den resterande grädden och häll sedan i soppan. Smaka eventuellt av med mer salt och peppar. Ta fram fyra djupa tallrikar fördela kantarellfräset i tallrikarna. Häll jordärtsskockssoppan runt om. Rippla lite tryffelolja över soppan. Servera med tunnbrödsstängerna till.

Tunnbrödsstänger 10-15 st

2 tunnbröd

50 g finriven västerbottenost

1 ägg

Sätt ugnen på 250 grader. Skär tunnbrödet på längden ca 1 cm breda/tjocka och lägg dem på en bakplåt med bakplåtspapper. Riv ca 50 g västerbottenost. Vispa ägget så att äggula och vita blandas. Pensla tunnbrödsstängerna med ägget och strö över osten.

Sätt in dem i ugnen i ca 3-5 minuter eller tills osten är smällt och fått en lätt gyllenbrun färg.

Men efterrätten? den får jag ju inte glömma! Kolla här, här och här.

/Linda