Hyllad - Palak paneer

Till alla nyfikna som inte fick smaka på godsakerna jag tillagade på babel igår kväll.

I den fylliga och varmt kryddiga rätten finns det några ovanliga ingredienser som t.ex. ghee, svart kardemumma och indisk kanel. Dessa ingredienser hittar du i butikerna kring Möllan. Hos Palmyra hittar du ghee, säkert även svart kardemumma och garam masala. Hos Krung Thep på Ystadgatan finns både svart- och grön kardemumma. Bra indisk kanel hittar du hos Kina Center Livs.

I indien serveras oftast palak paneer enbart med ett naan- eller chapatibröd till. Ett hett tips är att gå till närmsta indiska restaurang och köpa med sig två färdiga naanbröd. De iranska lavashbröden passar även utmärkt. Här kommer receptet på palak paneer som räcker till fyra personer.

Paneer-ost

1 liter av den fetaste mjölken du kan hitta (3,5% är helt ok)

4-5 gröna kardemummakärnor

2 dl tjock yoghurt (Larsas gräddyoghurt är bäst)

3 msk färskpressad limejuice

ca 1/2 tsk salt eller salta efter smak

Låt mjölken koka upp under omrörning tillsammans med de gröna kardemummakärnorna. När du, efter ca 5-7 min., ser de första bubblorna häller du i yoghurten och den färskpressade limejuicen. Sänk värmen något och låt sjuda under omrörning i 5-7 min. Nu har du en grynig ostmassa. Häll ostmassan i en silduk och låt det överflödiga vattnet/vasslen rinna av. Snurra i hop ändarna på silduken och pressa ut det sista vattnet och placera en tyngd ovanpå. Låt stå i 5-10 min. Nu har du ett fast litet ostklot som du kan skära i centimeter stora kuber. Ställ åt sidan och börja laga till spenaten. När palakblandningen är klar så steker du paneeren på hög värme i 2-3 msk ghee. När de har fått en lätt gyllenbrun färg häller du i osten i palakblandningen och låter alla smaker gotta ihop några några minuter.

Palak

500 g färsk, sköljd, rensad (ta bort de grova tjälkarna) och grovt hackad spenat

2-3 msk ghee

1 medelstor finhackad gul lök

2 tsk pressad vitlök

1 msk finriven färsk ingefära

1 indisk kanelstång

4 lätt krossade svarta kardemummakärnor

1/2 tsk malda korianderfrön

1 tsk mald spiskummin

1/2 - 1 tsk garam masala

1/4 tsk gurkmeja

2 tsk grön finhackad chili

3-4 msk grädde

1 tsk salt eller salta efter smak

Hetta upp ghee i en stor kastrull eller i en stor stek panna. Häll ned den finhackade löken och låt den mjukna. Häll i vitlök, ingefära kanel och den svarta kardemumman. Häll i resterande kryddor och rör om. När du känner att det börja dofta om kryddorna vänder du ned spenaten. För att all spenat ska få plats kan du behöva vända ned lite i taget. Häll på grädden och smaka av med salt. Häll i Paneerosten och låt ingredienserna få koka i hop ytterligare några minuter. Klart att serveras!

/Linda

Livematlagning!

Förbereder för livematlagning på babel i kväll. Kom dit och känn dofter av svart kardemumma, ingefära, indisk kanel, nymalna rostade korianderfrön och spiskummin. På köpet får ni veta allt om Emil Jensens favoriter.

/Linda

Istället för buljongtärning…

Den femte smaken, umami, är en så kallad smakförstärkare. Den får oss att uppleva att det vi äter smakar mer än ”summan av sina råvaror”. Smakförstärkare finns enkelt uttryckt i två varianter, kemiskt framställt (E620-E635) eller i naturlig form.

Många av mina matintresserade medmänniskor har mer och mer börjat välja bort livsmedel med tillsatt kemisk smakförstärkare. Antingen anger man hälsoskäl som främsta orsak, eller att man helt enkelt inte tror att bra livsmedel behöver smakförstärkare. Att välja bort produkter som innehåller kemiskt framställda smakförstärkare är egentligen inte särskilt svårt. Det räcker med att läsa innantill och plocka något annat från disken eller hyllan. Alternativt avstå från färdigmat för att istället laga mat från grunden på riktiga råvaror. Det svåra visar sig istället vara att byta ut de produkter som vi använder som smakförstärkare; buljongtärningar och fonder.

Tills för några år sedan innehöll alla buljonger och fonder kemisk smakförstärkare men efter massiv kritik och ifrågasättande från konsumenter har flera tillverkare tagit bort dem. Problemet som då uppstår är att buljongen ”slutar smaka”. Den blir helt enkelt meningslös. Eftersom naturlig umami framför allt finns i lagrade proteinrika produkter är det istället dem vi kan använda som ersättare för buljongtärning. Jag brukar påstå att det räcker med att ha tre flaskor hemma; en med asiatisk fisksås, en med ljus (japansk) soja och en med mörk (kinesisk) soja. Fisksåsen får ersätta de ljusare buljongtärningarna, den ljusa sojan mellanregistret och den mörka sojan kraftigare buljonger. Vill man skoja till det ytterligare kan man också använda sig av riven vällagrad ost som parmesan eller små stycken torkat kött i grytan/soppan. Överkurs är att använda sig av små fermenterade sojabönor, vällagrad tofu eller vissa typer av alger. Oavsett vad du väljer gäller grundregeln att det du tillsätter inte ska bidra för mycket med sina egna aromer. Poängen är ju att de istället ska förstärka smaken av det du redan lagt i grytan. Börja alltså med lite och smaka dig fram. Oftast räcker det med någon knapp matsked av sojan för att köttfärssåsen ska blomma. 

/Hanna

Fredagsmys = fläskfärsfyllda färska vårrullar

Khe på Kina Center Livs i Malmö har en fantastisk förmåga att hitta dom mest välsmakande små guldkorn. I vilka skattkistor hon letar vet jag inte, men jag önskar innerligt att jag hade samma utsökta nätverk. Senaste tillskottet är handgjorda färska fläskfärsfyllda vårrullar banh cuon. 1 kg för 80 kr. Bahn cuon är rena fyndet för dem som har ett spontant drag under galoscherna och allt som oftast bjuder hem vänner och bekanta med kort varsel. Allt du behöver göra är en Nuoc nam cham - en fisksåsdoftande dippsås som ger dig sötsyrliga tungkyssar.

NUOC MAM CHAM

3 msk fisksås

2 msk risvinäger

2 msk socker

1 1/2 dl vatten

2 finhackade/pressade vitlöksklyftor

en liten finhackad thaichili

2 msk limejuice

Häll fisksås, risvinäger, socker och vatten i en kastrull. Låt det sjuda på medelhög värme och ta bort kastrullen precis när du ser att det börjar koka. Låt det svalna och häll sedan i de övriga ingredienserna.

Servera vårrullarna med dippsåsen, rostad lök, böngroddar och rikligt med hackad koriander.

/Linda

Linser

Februari är en synnerligen oinspirerande månad i mitt kök. Eller rättare sagt, det är nu min inspiration och kreativitet sätts på prov. På våren kommer de första primörerna på, sommaren lockar grönröda fällt av jordgubbar och med lite tur även sommarkantareller för att inte tala om höstens skördefest. Ja, som ni förstår så kommer inspirationen liksom gratis under vår, sommar och höst. Längtan efter grönska, värme och ett säsongsutbud som går i regnbågens alla färger bara växer, växer och växer.

Nu vänder jag mig till en av världens äldst odlade stapelvaror. Redan 9500-år före vår tideräkning var dess rötter djupt rotade i främre orientens bördiga halvmåne. Med andra ord en gröda med pondus och självförtroende både vad det gäller smak, innehåll och användningsområden. Med sitt höga proteininnehåll har ärtväxten spelat en livsviktig roll för många genom historien och äts i stora delar av världen. Varför inte pröva att laga koshary, masoor dal eller en apelsin- och linssallad

Linser finns i alla tänkbara varianter och jordbundna färger. Gula, röda, gröna, svarta, belugalinser, paradinalinser och puylinser. Stora och små - skalade, och hel eller halvkonkava. Se där! Kanske inte ett utbud i regnbågens alla färger men likväl små guldpenningar som uträttar underverk. Med sin matiga, mustiga och maffiga smak förgyller de sallader, grytor, mos och soppor. De lite större gula röda och blekgröna som finns att köpa i de flesta livsmedelsaffärer behåller inte sin fasta konsistens vid kokning utan blir lite grynigt grötiga. Dessa lämpar sig därför bäst till soppor, röror och grytor. Numera är det även lättare att hitta beluga- eller svarta små linser, franska Puylinser och de spanska paradinalinserna som är betydlig fastare i konsistensen. De gör sig fantastiskt i sallader, ugnsbakade tillsammans med rotfrukter eller hastigt frästa i vitlök, olja och örter. Varför inte göra som kockarna på restaurang Tempo i Malmö? De låter potatismoset uppgraderas till lyxmos genom att blanda i puylinser.

Var det någon som sa att februari var en oinspirerad månad? Inte jag i alla fall!

/Linda

Masoor dal och tandoorikycklingklubbor

Masoor dal är det indiska namnet på röda linser. Kokta blir det grynigt grötiga och passar därför utmärkt i grytor och soppor. Ghee, som du finner i ingredienslistan, är ett klarat smör som ofta används i pakistansk och indisk matlagning. Hittar du inte ghee går det bra att skira smör och låta det svalna för att sedan använda till receptet.

Väljer du en mustig men mild curry så brukar middagen passa så väl rena barnsliga smaklökar som trötta tränade tungor. Vid vuxenkalas väljer jag tyngre doningar.

Linsgrytan kan ätas helt vegetarisk med ris till. Vill man kan man addera kycklingklubbor som i fallet nedan. Själv brukar jag kila i väg runt hörnet till närmsta indiska restaurang och köpa naanbröd medan linserna står och puttrar. Jag äter sedan min dal i en djup skål med skeden i ena handen och naanbrödet i andra.

Masoor dal

1 ½ dl kokta röda linser

3 msk ghee eller vanligt smör

1 msk neutral olja

2 msk curry av valfri sort och styrka

4 gröna kardemummafrön

1 lagerblad

2 små finhackade gula lökar (ca 2 dl)

1 pressad vitlöksklyfta

2 msk tomatpuré

1 liten finhackad morot (ca 1 dl)

3 finhackade tomater

2 dl kokosmjölk

Smält smör och häll i oljan på hög värme. Häll i curryn, lagerbladet och kardemummafröna när smöret har slutat fräsa. Rör om hela tiden så att det inte bränns och tills det doftar. Sänk värmen och häll i lök, vitlök och tomatpuré. När purén har övergått i lätt brunaktig ton häller du i den finhackade moroten, tomaterna, de kokta linserna och till sist kokosmjölken. Låt allt stå och puttra i 20-25 minuter på låg värmer.

Tandooriklubbor

8-10 kycklingklubbor

300 g kålrot

1 tsk tandoorikrydda

2 pressade vitlöksklyftor

2 kanelstänger brutna på hälften

2 krm nystött spiskummin

2 msk neutral olja

salta och peppra efter smak

Lägg kycklingklubborna i en ugnsfast form. Skär kålroten i mindre, ½ cm, tjocka bitar och lägg i ugnsformen. Pressa över vitlök, lägg i kanelbitarna och den nysstötta spiskumminen. Salta och peppra efter smak. Häll över oljan och blanda runt ingredienserna så att allt fördelar sig jämnt. Ställ in i ugnen i ca 50 minuter på 200 grader.

/Linda

Insöat land reagerar!?

Galet!

Vilken artikel, läs och begrunda!

Med tanke på inlägget börjar jag snart misstänka att hela drevet är riggat. Debatten är ju hur intressant och kul som helst, men programmet!? Att förmedla djup kunskap på ett lättsamt sätt är en balans på slak lina. Först och främst måste man tro på det man gör och inte slänga in kryckor, stödhjul, hatt och käpp redan efter fem sekunder. Jag säger som Martin Degrell på Sydvenskan "Jag tror att det finns något att berätta här - om svensk mathistoria, vanor, trender och tendenser - men Landet brunsås behöver ett mycket tydligare fokus".

Det som göms i snö...

Jag stövlade ut, trotsade vinterstormen och blev rikligt belönad. En hel låda med härligheter väntade på det lokala postkontoret. Hibiskus, lavendel, mustiga curryblandningar och ceylonkanel. Den fair-trademärkta ekologiska Rismjölkchokladen var ett underverk för en mjölkallergisk 2-åring och han höll absolut inte med mig om den något sötsliskiga smaken. Jag lovade dyrt och heligt att beställa mer.
Curryblandningarna bara väntar på att bli använda. Den ena lite mer parfymerad av korianderfrön än den andra men i gengäld har den sistnämnda extra mustiga toner av kummin. Ceylonkanelen ska helt klart få smaksätta de sista vinteräpplena, lavendeln får nog bli till spröda honungs- och lavendelflarn. Hibiskusen är en spännande nykomling i mitt kök och kommer nog få smaksätta både ditt och datt innan den hittar sin självklara roll.

/Linda