För ett par veckor sedan var jag rysligt sugen på revbensspjäll à la Linda. Efter en lång runda på stan insåg jag dock att denna så triviala styckningsdetalj helt håller på att försvinna. Jag hade då besökt två slaktare, en större ICA, Konsum samt Hemköp. På alla ställen var det nedslående beskedet att tjocka revben förde de inte, om de över huvud taget visste vad det var jag frågade efter. Min ”egen” slaktare förklarade för mig att denna styckningsdetalj var svår att få eftersom den användes till korv. TILL KORV? Det är ju en av de godaste bitarna på djuret. Och så ska den malas ned till oigenkännlighet för att blandas med potatismjöl, laktos, slaktbiprodukter, smakförstärkare, konserveringsmedel, färgämnen och gud vet vad. Det är upprörande. Vid närmare eftertanke finns egentligen ingenting annat i köttdisken än färs, kotletter och entrecote. Var har alla stekar tagit vägen? Är det ingen som tillagar kött i ugn längre? Jag tror att vi har blivit tämligen lata med tiden. En köttbit per person stekt fyra minuter på vardera sidan är vad vi orkar med. Och det är under förutsättning att vi inte nöjer oss med grillare och snabbköttbullar (lika goda kalla som varma), eller den riktigt vidriga lilla korvbullen. Steken tar inte heller så lång tid i anspråk som vi kanske föreställer oss. Salta och peppra rikligt runt om. Lägg i en form och sätt in den i ugnen. Använd gärna stektermometer, en riktigt bra investering till köket. Beräkna ungefär en timme per kilo kött i tidsåtgång. Under tiden kan du slappa i soffan, gosa med familjen, slänga in tvätten, eller betala räkningar allt efter behov. I måndags pratade vi om kött och styckning på Mix Megapol, på kvällen anlände ovanstående bild från Susanna till min telefon med texten ”Så blev det måndagsstek! Tack för inspirationen...”
/Hanna
PS. Jag hittade slutligen en (1) bit tjocka revben på min lilla ICA hemmavid, tack för det.
