”BYSRYJ, BYSRYJ”!!
Det finns en
etymologisk sägen om hur ordet bistro uppstod enligt Jan Öjvind Swahn, docent i
etnologi vid Lunds universitet. Efter Napoleons fall i Paris skall staden ha
invaderats av ryska soldater som flitigt besökte de franska små enkla
restaurangerna och barerna för mat och dryckesintag. Vid ankomsten ska de ha kastat
sablarna i bordet och utropat ”BYSRYJ BYSTRYJ! Detta kan översättas som fort,
fort! Ordet bistro skall då ha uppstått om de krogar som de besökte.
Efter att
Brogatan, som jag även vill benämna som Malmös bistro, stängde och nya ägare
tog över var det som om de törstiga och trötta geparderna bytte vattenhål. Kulturarbetarna
sökte istället upp nya mötesplatser där de kunde häcka vidare. Brogatan var en
mötesplats där man kunde äta gott i restaurangen och sedan stå på lurpassa i
baren till långt in på småtimmarna.
Jag vill
inte gå in på vad det var som hände eller varför alla helt plötsligt bytte
lokal för dryckenskap, men det är rätt folktomt nuförtiden. Jag skulle dock vilja ge er en ny anledning
att hitta tillbaka till det som nu heter gamla Brogatan, jag vill att ni helt
enkelt går dit och dra sablarna i bordet en gång för alla.
Från och med
den första juli kommer bistron att få nytt ”ljus i lyktan”. Köksmästare Dennis
Gustafsson och Souschef Alexander Norén kommer ta över köket och leverera en ny
meny som innehåller allt från ostron, terrine med picklade sviskon, kalvlever
med kantareller, karemelliserad lök samt en rad olika charkuterier.
Dennis är en
Malmö kille med lång erfarenhet i branchen. Han har rest och arbetat runt på en rad gedigna ställen. Med namn som Patépaté
i Köpenhamn och St Johns i London och nu senast Bastard här i Malmö .
För att vara
extra tydlig i min bedömning tycker jag att ni skall gå dit eftersom den gamla
atmosfären fortfarande lever kvar men nu i kombination med det nya som
levereras enligt ovanstående meny.
Själv skall
jag damma av min sabel under sängen, ta på mig hatten och slira ner på Brogatan
fortare än Napoleon hinner blinka och beställa in en kalvlever.
Väl mött
Stella
No comments:
Post a Comment