Så är det midsommar igen. Den här gången är det jag som är värdinna vilket innebär att jag inte ska laga så mycket mat utan mer koncentrera mig på tält, bord, stolar och dukning. Någon sill har dock fallit på min lott och ett par snapskryddningar. Vilket leder mig till det egentliga ämnet; pors. En god vän i Danmark skulle ut och plocka för ett par veckor sedan och jag bad att få lite om han kunde tänka sig att ta till mig med. Visst, sagt och gjort. I helgen som gick fick jag den omtalade porsen. Fast inte den kvist med gröna blad jag väntat mig, utan en påse små kottliknande blommor. Doften var fin, typiskt porsig, fast med en hint av något lakritsliknande. Åt fänkålsfröhållet till, kanske en aning floralt också, som hägg. Nu står den och drar i sprit och i stället för den vanliga klargröna nyansen är spriten brunaktig. Det ska bli mycket spännande att se vad resultatet blir. Men, hade jag vetat att min man i Danmark skulle pilla loss tusentals små kottar från buskarna, istället för att helt krasst klippa av en kvist, hade jag kanske inte frågat. Nu måste jag fundera ut en passande gentjänst till denna rörande omtanke.
/Hanna
